Bild: Mikael Andersson (ST)

Mikael Andersson: Att trolla eller inte trolla, det är frågan

De senaste dagarnas stormande kring Sverigedemokraternas trollfabrik tarvar en kommentar.

ANNONS
|

Det vore väl tusan om inte chefredaktören för den största tidningen i norra Bohuslän (det låter kanske lite större än vad det är) hade någon åsikt i frågan. Det handlar ju trots allt om en rapportering som fått ett oerhört stort genomslag i nationella medier de senaste dagarna, och inte minst om en kontroversiell och omdiskuterad metod, att wallraffa, som också hamnat i blickfånget.

Först måste jag erkänna att jag känner mig smått avundsjuk och motvilligt imponerad av det genomslag SD:s trollkrigare ändå har i sociala medier. De når ett segment av publiken som alla, politiker, medier, you name it, är ute efter, nämligen unga människor som får huvuddelen av sin information om omvärlden från sociala medier som Tiktok. Där har SD legat före alla andra politiska partier så länge de funnits, och faktiskt före många medier också. Och då är det ju vi som borde vara experterna.

ANNONS

Så hatten av för den ihärdighet, känsla och kunskap som dessa troll har på området. Och ja, jag väljer att kalla dem troll, ett lite slängigt begrepp för människor som jobbar med att få ut stora mängder desinformation till stora mängder människor. För det är ju trots allt det det handlar om.

Jag tänker inte ta ställning för eller emot SD:s politik. Som alla människor har jag politiska åsikter, men i min yrkesroll som journalist har jag alltid satt det högt, att försöka hålla mig opartisk och oberoende i förhållande till de politiska partier vi har i Sverige (med undantag för rasister, nazister och antidemokrater).

Samtidigt tycker jag, säkert som de flesta, att det är viktigt med transparens och öppenhet i en demokrati. Människor ska veta varifrån det politiska budskapet kommer. Det håller inte att gömma sig bakom bortförklaringar om att konton släcks om de är tydligt kopplade till SD, eller att människor vill vara anonyma med sina åsikter, av rädsla för repressalier. Varför släcks i såna fall dessa konton? Vad är det för åsikter som är så farliga?

I det här fallet visar TV4:s granskning med tydlig klarhet, SD har anställda, avlönade med partibidrag (skattepengar) som anonymt och i hemlighet sprider desinformation på internet, med syfte att påverka främst unga människor, att tycka och tänka mer i riktning med SD:s politik.

ANNONS

Alla partier har naturligtvis rätt att försöka påverka allmänheten att välja just dem. Det ska de göra, det är en del av deras politiska arbete.

Men i en demokrati bör det ske i det öppna, inte framför dataskärmar bakom stängda dörrar, där syftet är att förlöjliga, förnedra och smutskasta sina politiska motståndare (och även samarbetspartner). Det är knappas till gagn för en öppen politisk debatt och för tankarna mer till vårt stora grannland i öst, där den här typen av påverkansoperationer länge använts. Då med syfte att förstöra och förgöra, snarare än att bidra till att fortsätta bygga ett fritt och demokratiskt samhälle.

ANNONS