2023 var året då de påtagliga effekterna av extrema väderhändelser på allvar blev tydliga i Sverige. Översvämningar har drabbat samhällen och ödelagt infrastruktur, värmeböljorna har påverkat vårt jordbruk och jordskred har hotat både bebyggelse och natur.
Ett exempel är stormen Hans som i augusti orsakade översvämning i Göta älv. Det ledde till att reningsverk tvingades släppa ut orenat avloppsvatten i älven och på grund av detta kunde Göteborgs stad inte ta upp dricksvatten. Göteborg bedriver ett systematiskt arbete för att minska klimatpåverkan och placerar sig på plats 14 på listan över Sveriges Miljöbästa kommuner. Men det gäller att de resurser som krävs för att hantera akuta klimatrelaterade händelser inte leder till ett minskat fokus på det långsiktiga strategiska klimatarbetet.
Kommunerna spelar en central roll i att bygga upp motståndskraft och skapa hållbara samhällen. En välplanerad strategi för att anpassa sig till extremväder och föränderliga klimatförhållanden är avgörande. Men för att lyckas på lång sikt krävs det också investeringar i naturvetenskaplig kompetens, som idag saknas i många kommuner.
Naturvetenskapen ger oss verktyg för att förstå klimatförändringarna och utveckla strategier för att mildra deras påverkan. Vi behöver experter som kan analysera klimatdata, förutsäga förändringar och utforma åtgärder som är anpassade till vår lokala kontext. Det är genom att integrera denna kunskap i våra beslut och planer som vi kan säkerställa en hållbar framtid för våra samhällen.
På så sätt kan våra kommuner ta täten i kampen mot klimatkrisen och bli föregångare för en hållbar framtid. Den nuvarande utvecklingen måste vändas, annars är risken att klimathändelserna under 2023 bara är en västanfläkt jämfört med vad som väntar i framtiden.
Patriq Fagerstedt, förbundsordförande fackförbundet Naturvetarna
