Vilken förälder vill att barnen stannar uppe för många timmar och inte får sin sömn? Vilken förälder inser inte att barn och unga bör röra på sig för att må bra? Och vilken förälder vill inte ha en fin och trygg relationen till sitt barn där man har insyn i vad barnet gör och vilka hen umgås med? Allt detta är grundläggande delar i föräldraskapet som det snarare handlar om än vilka exakta timmar barn och unga får för skärmanvändning.
För mig blir det viktiga att ta mitt föräldraansvar i att hitta en bra balans i mina barns liv med skärm. Att de får sin sömn, mat, fysiska aktivitet men också skratt, socialt umgänge och nya upplevelser som jag kan ge dem men som de också kan få via skärm.
Det är min första reflektion när jag tar del av Folkhälsomyndighetens Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning som kom häromdagen.
Måndagen den 2 september släppte Folkhälsomyndigheten Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Rekommendationerna syftar till skärmanvändning på fritiden, till exempel tid som läggs på sociala medier, videoklipp, filmer, tv och dataspel och gäller inte på lyssnad media (podd, radio, e-bok) eller hur skärmar ska användas i skolan. Rekommendationerna grundar sig på den kunskapsöversikt som Folkhälsomyndigheten släppte i våras.
Den forskning som finns idag visar att det kan finnas negativa hälsoeffekter av att använda skärmar i för stor utsträckning. Det som främst lyfts fram är sämre och mindre sömn och mindre tid för rörelse. Det finns även en oro kring hur barns och ungas mentala hälsa påverkas då en del forskningsresultat pekar på att till exempel sociala medier kan bidra till sämre psykisk hälsa. Forskningen har till och med bidragit till den nya diagnosen gaming disorder som ska användas när man anser att barn och unga har hamnat i ett problematiskt datorspelande.
Idag finns inte tillräckligt med forskning för att veta exakt hur mycket tid som är ok och ofarligt att lägga på skärmar, men trots det är det många som efterfrågar just detta. Folkhälsomyndigheten har tagit fasta på just antal timmar för skärmanvändning och valt att skriva fram rekommenderat antal timmar för skärmanvändning per dag beroende på barnets ålder.
Men om vi inte ska stirra oss blinda på hur många timmar ett barn eller en ungdom får sitta med sin skärm så kan vi i stället försöka bli mer insatta och delaktiga i vad våra barn och unga gör när de använder sina skärmar. Detta poängteras även i rekommendationerna där man skriver att om barn, speciellt de yngre, ska titta på skärm så bör det göras tillsammans med vuxen. Vidare så bör vi vuxna vara mer insatta i vilka appar barnen använder. Till exempel är det stor skillnad på att sitta och titta i timmar på korta klipp på sociala medier jämfört med att gamea med kompisar. Det ena är ett passivt scrollande medan det senare handlar om att ”hänga med kompisar” online. Här finns en del forskning som visar att vad du använder skärmen till påverkar måendet, till exempel är passivt användande sämre än aktivt, vilket innebär att vi vuxna måste bli mer uppmärksamma på innehåll och användningssyfte.
Vi behöver även fundera på vad forskningsresultaten grundar sig på när det gäller skärmanvändning. En stor del av den forskning som finns idag baseras på skärmanvändning relaterat till sömn och mående, men undersöker inte andra faktorer som samspelar och påverkar vårt mående. Till exempel skola, vänner och familj. Hur vet vi då om det är just skärmanvändningen som fått den unga att må sämre eller om det bara är en faktor av flera? Det man då kan luta sig mot är att vi har mycket forskning om sömn och rörelse. Vi måste sova ett visst antal timmar för att må bra, vi måste röra oss en viss mängd för att må bra. Forskning visar även att föräldrar måste vara engagerade och det måste finnas en bra föräldrar–barnrelation för att det ska fungera i familjen. Tar vi med den forskningen i beräkningen så löser sig kanske skärmanvändningen också?
Sevtap Gurdal är lektor i psykologi på Högskolan Väst och förälder
