Förra lördagen skrev min kollega Camilla en krönika om hennes dröm om ett bilrace i Strömstad. Jag fnissade när jag läste. Kul krönika var min feedback, innan vi tryckte på publicera-knappen och krönikan flög i väg ut på sajten och sociala medier.
Det visade sig att jag, och även mina kollegor, hade underskattat intresset för bilar i Strömstad. Och då lever jag ändå med en man som har bilar högt på sin intresselista.
Ingen av oss hade nog förstått att hon verkligen var spot on. Hundratals likes på Facebook och kommentarer i stil med ”När äger bilracet rum? Jag kommer!”. För den som är sugen på att styra upp ett bilrace så verkar intresset alltså vara rekordhögt bland Strömstads bilintresserade invånare.
Frågan kring Strömstads identitet blev högaktuell under pandemin, den sången kan vi alla vid det här laget. Norrmännen försvann, panik och kris utbröt, och inga fler ben att stå på blev analysen.
Men nu då? Frågan är fortfarande aktuell förstås. Vi märker det när vi skriver om ämnen som rör Strömstads utveckling, och näringsliv. Nya butiker, verksamheter och restauranger som satsar i centrum får rekordläsning, och uppmuntrande hejarop på Facebook. ”Kul att det händer något och kul att någon satsar” verkar vara en allmän uppfattning bland Strömstadsborna.
Och det är det ju! En tråd i en lokal Facebook-grupp där någon efterlyste vad som saknas i Strömstad fick stor respons. Restaurangönskemål blandades med uppmaningar om fler aktiviteter för barnfamiljer en regnig dag, och kanske att ett klättercenter vore kul? Sjukvårdsutbudet hamnar också alltid med på önskelistan.
Strömstad, likt alla kommuner, behöver visionärer, och folk som vågar satsa. I Strömstad känns det som det finns ett sug efter något som Strömstadsborna vill ha. Något för oss som bor här, och inte bara för besökande norrmän och turister.
En rädsla finns bland företagare och Strömstadsbor att lokaler i stadskärnan ska bli tomma. Det både ser tråkigt ut, och är tråkigt för andra verksamheter. Ett levande centrum gynnar alla, som köpmannaföreningens ordförande sagt i tidigare artiklar.
Utbudet i Strömstad city är såklart inte som Stockholm city, vilket är min senaste jämförelse. Jag kan sakna utbudet som jag förr hade runt hörnet från lägenheten på Södermalm. Vad man än var sugen på för mat fanns det ett stenkast bort. Indiskt, amerikanskt, italienskt eller kinesiskt! Butiker, upplevelser och museum en kort promenad bort. En stor lyx. Den stora lyxen finns såklart inte på samma vis här.
Men ska man flytta ut från stadskärnan till en förort så blir utbudet inte lika roligt. Bredvid tunnelbanestationen finns ofta en mindre matbutik, en pizzeria och om man har tur; kanske en frisör eller en blomsterbutik. Så hade det ju kunnat sett ut här i Strömstad, om vi inte haft våra norrmän och turister som utgör underlag för att så många restauranger och butiker kan gå runt.
I Strömstad är ju istället den stora lyxen att allt finns på samma ställe och i närheten av varandra. Och får man ett akut sug efter att gå i köpcenter finns det en kvarts bilresa bort.
Det är lätt att klaga på vad som inte finns och vad som saknas. Det är i alla fall lättare än att vara den som vågar satsa.
