Masoud Barzani, president i det självstyrande irakiska Kurdistan. Arkivbild.
Masoud Barzani, president i det självstyrande irakiska Kurdistan. Arkivbild.

Barzanis makt i irakiska Kurdistan i svang

Masoud Barzani, president i den självstyrande regionen Kurdistan i norra Irak, kommer inte att förlänga sitt mandat efter den 1 november, uppger en högt uppsatt regeringskälla.

ANNONS
|

Det kurdiska parlamentet möts på söndag i syfte att omfördela Barzanis maktbefogenheter. Han har varit under stark politisk press sedan omröstningen om självständighet förra månaden. Ett uttalande från Barzani, som representerar det styrande KDP, kommer att läsas upp i samband med mötet. Uttalandet, som skickades till parlamentet på lördagen, innehåller ett förslag på hur presidentens makt ska kunna delas upp, enligt regeringskällan.

I tisdags beslutade parlamentet att begränsa Masoud Barzanis befogenheter att utföra sitt ämbete. Beslutet omfattade också vicepresident Kosrat Rasul samt kabinettschefen Fuad Hussein.

Det största oppositionspartiet i irakiska Kurdistan, Gorran, har uppmanat Barzani att avgå sedan regionen förlorat stora kurdkontrollerade omtvistade områden, när irakiska regeringsstyrkor bland annat erövrade oljestaden Kirkuk efter självständighetsomröstningen.

ANNONS

Missnöjet med Barzani har växt sedan omröstningen – trots jordskredssegern för ja-sidan – som utlöst en allvarlig kris i relationen med Bagdad. Regelrätta strider har utkämpats mellan kurdiska peshmergasoldater och regeringsstyrkor i omtvistade områden, men en tillfällig vapenvila utlystes nyligen.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Den kurdiska folkomröstningen

Den 25 september röstade irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill genomfördes omröstningen i flera omstridda områden som kontrollerades av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det var inte bara kurder som hade rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.

Den irakiskkurdiska diasporan kunde rösta via nätet.

Irakiska Kurdistan har länge haft en hög grad av autonomi, med ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

Bagdad motsatte sig folkomröstningen. Turkiet och Iran har också reagerat starkt på omröstningen, oroade över att den kan inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.

Strider bröt ut den 16 oktober, sedan irakiska regeringsstyrkor intagit staden Kirkuk. Offensiven mot de kurdiskkontrollerade områdena var ett direkt svar på den kurdiska folkomröstningen om självständighet.

Den kurdiska regionregeringen i Kurdistan föreslog i onsdags en omedelbar vapenvila, att resultatet av folkomröstningen skulle läggas på is och att en dialog skulle inledas med Bagdadregeringen. Svaret från Bagdad blev nej.

På fredagen gav Iraks premiärminister Haider al-Abadi order om ett 24-timmar långt eldupphör i militärinsatsen mot de kurdiska peshmergastyrkorna.

Källor: AP, BBC

ANNONS