Ryska statliga agenter har begått allvarliga övergrepp, inklusive tortyr, på Krim. Läget för de mänskliga rättigheterna har avsevärt förvärrats sedan Ryssland annekterade området, konstaterar FN:s människorättsorgan OHCHR i rapporten som publicerades på måndagen.
Utomrättslig avrättning
”Allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, som godtyckliga gripanden och kvarhållanden, framtvingade försvinnanden, misshandel och tortyr, och åtminstone ett fall av en utomrättslig avrättning har dokumenterats", står det i rapporten.
Moskvas beslut att ersätta ukrainska lagar med ryska och att tvinga människor till ryskt medborgarskap, fördöms av OHCHR. Förändringarna har inneburit att tjänstemän som vill behålla sina arbeten måste avsäga sig sitt ukrainska medborgarskap, medan de som inte uppfyller kraven för ryskt medborgarskap lever i ett slags limbo, utan grundläggande rättigheter i sitt eget hemland. De kan inte rösta, saknar mötesfrihet och kan inte äga land. De kan inte ens registrera sin egen bil. Tiotusentals ukrainare räknas nu som utlänningar och möter stora svårigheter till följd av utanförskapet, enligt rapporten.
Språket försvinner
Dessutom har det ukrainska språket nästan helt försvunnit från undervisningen, konstaterar människorättsorganet.
Sedan 2014 kontrollerar Ryssland Krimhalvön, som var definierad som ukrainskt territorium när Ukraina blev självständigt efter Sovjetunionens sönderfall. Trots nya internationella försök under 2016 att stabilisera läget fortsätter strider att flamma upp med jämna mellanrum. Under 2017 fick konflikten en ny ekonomisk dimension sedan separatister börjat konfiskera privatägda storföretag och ukrainska staten blockerat godstrafik till utbrytarområdena.
Moskvatrogne Viktor Janukovytj tillträdde som president 2010. 2013 hamnade Ukraina i en dragkamp mellan EU och Ryssland.
Janukovytj vägrade skriva under ett nytt samarbetsavtal med EU hösten 2013, vilket utlöste protester i Kiev, som ledde till Janukovytjs fall i februari 2014. Senare valdes Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.
Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen. På den ryskdominerade Krimhalvön skedde en liknande revolt. Den ukrainskvänliga regeringen byttes ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland. I mars genomfördes en illegal folkomröstning som sades visa att en majoritet ville tillhöra Ryssland, varefter Moskva "på begäran av Krim" annekterade halvön.
I början av konflikten tog också proryska separatister kontroll över delar av sydöstra Ukraina. Kiev och västländer anklagar Ryssland för att vara drivande bakom upproret för att på så sätt destabilisera Ukraina med hopp om en ryssvänlig regering i framtiden. Kreml har förnekat direkt inblandning.
Källa: Utrikespolitiska institutet
