Frågan om Bashar al-Assads framtid har bromsat tidigare försök att mäkla fred i Syrien. Men inför den åttonde omgången av FN-ledda samtal, som är tänkt att dra i gång i Genève under tisdagen, har den svensk-italienska medlaren Staffan de Mistura sagt till oppositionsrådet HNC att det måste vara realistiskt och backa från kravet på presidentens avgång.
Regimen kontrollerar cirka 55 procent av Syrien, områden där omkring två tredjedelar av landets befolkning bor. Men vid ett möte i Saudiarabiens huvudstad Riyad i förra veckan vägrade oppositionens representanter att överge kravet på att Bashar al-Assad ska bort innan en politisk övergångsprocess kan inledas.
Missnöje i Damaskus
Den inställningen har fått en syrisk regeringsdelegation att skjuta upp sin avfärd mot Genève, skriver den regimtrogna tidningen al-Watan enligt nyhetsbyrån Reuters. Nu bekräftar de Mistura att regimdelegationen inte dyker upp på måndagen och att inga klara besked finns om den alls infinner sig.
- Naturligtvis hoppas vi, och faktiskt förväntar oss att regeringen kommer att vara på väg inom kort, säger han enligt Reuters.
Men möjligtvis har läget låst sig helt redan innan samtalen i Genève ens börjat. Naser al-Hariri, som leder oppositionens delegation, klargör nämligen återigen att målet är att få bort den syriske presidenten.
- Vi understryker att politisk övergång som i början uppnår att al-Assad avsätts är vårt mål, säger han i Genève.
Kriget i Syrien har sedan 2011 krävt över 330000 människoliv och tvingat miljoner människor på flykt. Flera tidigare FN-försök att sätta stopp för kriget har misslyckats. Många har hoppats att det faktum att den splittrade oppositionen för första gången skickar en gemensam delegation till Genève ska stärka utsikterna att nå framgång.
Parallella processer
Samtidigt har Moskva haft en ledande roll i de parallella fredssamtal som har förts i Kazakstans huvudstad Astana. Assad-regimens allierade Ryssland och Iran har tillsammans med Turkiet stått värd för de diskussionerna, som har lett fram till överenskommelser om fyra så kallade nedtrappningszoner i Syrien.
Zonerna har lett till minskat våld, även om strider och flygräder fortfarande förekommer.
De försök att sammanföra den syriska regimen med oppositionen till en "kongress" i ryska Sotji, som skulle ha hållits i november, har skjutits upp till februari, uppger den ryska nyhetsbyrån Ria. Tanken är att skapa en mer långsiktigt hållbar politisk lösning och 33 grupper och politiska partier hade bjudits in. Vissa av dem förkastade dock idén och Turkiet har retat upp sig på att kurdiska grupper bjudits in.
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statligt förtryck under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes i staden Daraa demonstrationer för demokrati. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet trappades upp och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsarmén om kontrollen av landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extrema jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om Islamiska staten i princip har krossats av en stor offensiv.