Reaktionerna efter GP:s granskning av Sjukvårdens larmcentral, som sköter prioriteringen av ambulanslarm i Västra Götaland, har varit starka.
I slutet av september krävde regionens minoritetsstyre grönblå samverkan, där de borgerliga partierna och Miljöpartiet ingår, att regionstyrelsen får mandat att hantera situationen.
Efter tisdagens sammanträde i regionfullmäktige är det klart att så blir fallet: beslutsmandatet flyttas från regionfullmäktige till regionstyrelsen.
LÄS MER:Regionstyrelsens krav efter granskningen: Låt oss ta över
Jonas Andersson (L) är regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
– Det innebär att om vi i regionstyrelsen kommer fram till att vi vill lösa prioriteringsfunktionen för ambulansen på annat sätt än i egen regi behöver inte beslut fattas i fullmäktige. Det kan regionstyrelsen göra, säger han.
Han säger att de nu behöver utvärdera hur de bäst säkrar medborgarnas tillgång till en trygg och säker alarmering.
Förslaget röstades igenom utan att någon votering begärdes. S och SD har tidigare sagt att de inte har något emot förslaget.
Håkan Linnarsson (S) vice ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen har dock tidigare sagt till GP att S i nuläget inte vill att verksamheten ska läggas ned, att det är viktigt "att man inte kastar ut barnet med badvattnet."
Som GP har rapporterat menar larmcentralens egna chefer att verksamheten antingen bör läggas ned, eller att förutsättningarna måste förändras totalt.
Jonas Andersson vill inte spekulera i vad som kommer att hända med Sjukvårdens larmcentral. Han konstaterar att det har gått två år sedan larmcentralen började ta över prioriteringsfunktionen och att man fortfarande inte nått upp i den bemanning man räknat med att man skulle klara av på ett halvår.
– Nu handlar det om att samla ihop våra olika ingångar och utreda hur vi får en alarmkedja som är så bra, effektiv, träffsäker och kostnadseffektiv som möjligt, säger han.
I en rad artiklar har GP granskat larmhanteringen i Västra Götalandsregionen. GP:s granskning visar bland annat att patienter med livshotande tillstånd har bedömts fel och att det tar längre tid för ambulanserna att komma fram till patienter med akut livshotande tillstånd. Samtidigt har kostnaderna skenat.
Ett av fallen handlar om fyraåriga Edith som fick en skallfraktur och hjärnskakning efter att ha träffats av en kruka i huvudet. Ambulansen kom dock inte. Istället lade sjuksköterskan på luren i örat på grannen som ringde in.
LÄS MER:Sjuksköterskan lade på luren när Ediths skalle spräckts – anmäls enligt Lex Maria
Det var hösten 2017 som regionen skapade Sjukvårdens larmcentral. Tanken var att öka effektiviteten och att patienterna skulle få rätt vård snabbare.
