Lukas Sagranden gick svår match mot psykisk ohälsa

Sommarsolen landar på 19-åringens ansikte. Bakom Lukas Sagranden glittrar havet. Känslan av lugn är på plats. Hockeyspelaren är hemma i Strömstad, tillsammans med familjen och för sommarjobb inför stundande flytten till Timrå och spel med J20-laget.

– Utgångspunkten är J20-laget. Det kändes som ett bra alternativ och med mycket möjligheter. Målsättningen är att blicka uppåt, träna, ha roligt och njuta. När chansen kommer vill jag ta den, säger han.

Med studenten och fyra år på hockeygymnasiet i Örebro bakom väntar en ny tid.

– Just nu är det tomt. På ett sätt är det skönt att vara klar med skolan, men till hösten kommer nog frågan om vad jag ska göra på dagarna. Jag kommer att sakna klasskamraterna, säger han.

Vann JSM-guld med Örebro

Hockeyspelaren, som är fostrad i Lions HC, reflekterar över erfarenheterna.

– För mig har flytten betytt jättemycket. Det var en utmaning att flytta som 15-åring. Jag fick mogna tidigt, men hockeylaget blir ens nya familj och min kusin (Kalle Carlsson) var med. Örebro HK har sina kontakter. Jag behövde bara fråga om hjälp. Det var en fantastisk möjlighet att få plugga och spela hockey, säger han.

Lukas Sagranden har bland annat vunnit J18 SM-guld, J20-silver, J20-brons med Örebro HK, öst in i poäng för klubblaget, representerat Sveriges U18 i Hlinka Gretzky Cup och WJAC-19.

Hur har det varit för dig som ung spelare att vara i den miljön?

– Nerverna finns där, men å andra sidan handlar det bara om hockey. Sedan har jag fått stora erfarenheter av att spela med landslaget. Både i Sverige och utomlands. Det är en stor upplevelse att spela med landets bästa spelare.

De senaste åren har varit framgångsrika, men lika starkt som Lukas upplevt kärleken till sporten, lika jobbigt har det varit att hantera stunder av emotionellt mörker. Under förra hösten blev den inre resan kantad av ångest, rädsla och sorg.

Hjärtat och själen värkte.

– Jag lever i en elitmiljö. Allt baseras på prestation. Sista året i Örebro blev plötsligt en utmaning att hantera kraven och tankarna. Först fick jag börja med att identifiera problemet.

– Men den svåraste delen har varit att öppna upp om det och prata om hur påverkad jag egentligen var av det. Under en period var det väldigt mörkt. Jag spelade bara åtta matcher under hösten och missade resten.

Vad var det som väckte de känslorna hos dig?

– Det handlade om prestationen. Jag hade sista året på kontraktet med Örebro. Både som ishockeyspelare och person vill jag mycket.

– Då blir det att man kanske sätter onödigt höga krav på sig själv. Kraven utifrån var inte för stora, men kraven som jag satte på mig själv var det, säger han.

Lukas tog bland annat kontakt med en idrottspsykolog i Stockholm med inriktning på elitidrottare och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa.

– Jag behövde verktyg för att få reda på hur jag skulle hantera problemet, säger han.

Uppförsbacken i vardagen blev brant. Känslor som ångest och tvivel slog hårt.

– Det som blev absolut svårast var att självkänslan och självförtroendet som jag byggt upp var borta, men jag hade otroligt bra stöd av ledarna i Örebro. Liksom familjen och flickvännen. Under våren har jag försökt att få tillbaka till självförtroendet och ha kul.

Hur var det att möta situationen och samtidigt hantera skolgången?

– Jag hade fantastiska vänner i klassen och en mentor som hjälpte mig att lägga upp en plan. När jag hade fått ordning på mina tankar och hämtat ny energi så orkade jag att hämta upp det som jag hade missat. Men inemellan har det varit mörka perioder.

Hur vill du beskriva den mörkaste perioden och känslotillståndet?

– Det var under en vecka, som jag på grund av ångesten, inte kom utanför lägenheten. Jag skulle säga att det var den absoluta botten innan jag fick hjälpen som jag behövde.

– En av de största utmaningarna både för mig och alla andra som påverkades var att prata om problemet. Jag tror det är många som kämpar mot det här. Betydligt fler än vad som syns utåt, säger Lukas Sagranden.

Bild: Thomas Bennelind

1/4

19-åringen menar att det är viktigt att vara sann mot sig själv – oavsett vad som syns ytan och mot omgivningen.

– Allt behöver inte se så perfekt ut. Jag tror på att vara öppen och ärlig. Man har sina med- och motgångar i livet. Jag tror det är jätteviktigt att problemet med psykisk ohälsa tas upp och att det normaliseras. Jag tror också att det är vad som i slutändan hjälper, men att det kan vara den högsta tröskeln att ta sig över.

Lukas Sagranden känner att det är lika viktigt att prata om framgångar som motgångar. Genom att vara öppet reflekterande över sitt tillstånd som ishockeyspelare och människa hoppas han kunna ge yngre spelare insikter.

– Man behöver inte hela tiden vara perfekt. För mig är det ett privilegium att spela hockey. Nu arbetar jag med att slappna av, ha kul och inte lägga för mycket prestige i hur andra ser på mig. Ishockey är det bästa jag vet, säger han.

Nyhetsreporter och sportredaktör

Thomas Bennelind

thomas.bennelind@stnb.se